Hbt-rättigheter är mänskliga rättigheter!

Politiskt program för HBT-liberaler 2018

Antaget av förbundsstämman 2018-05-26

Inledning

Den liberala visionen är ett samhälle där alla har frihet att forma sitt eget liv, så länge man inte begränsar någon annans frihet.

Det är den enskilda människan som kan avgöra vad som är ett bra liv. Därför är det självklart för liberaler att arbeta för att förändra samhället så människor kan förverkliga sina liv. Liberaler har gått i spetsen för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, sedan homosexualitet avkriminaliserades i Sverige 1944. I hela samhället måste ett bejakande av och en respekt för mångfald finnas, så att alla sätt att leva och verka finner sin plats utan diskriminering eller utanförskap.

Diskriminerande normer ska motverkas. Det gäller både inom det som brukar kallas för heteronormativa sammanhang, men också hbtq-normativa sammanhang.

HBT-liberaler anser att varje individ ska ha rätt att själv definiera, eller att inte definiera, sin könsidentitet, samt att alla personer ska ha rätt att bestämma sitt juridiska kön. Det måste också stå var och en fritt att uttrycka sitt kön och sin könsidentitet efter eget val.

Den liberala kampen gör inte halt vid nationsgränser, den sträcker sig längre än så. Vi ger oss inte förrän ofriheten har brutits för människor i alla länder.

Transpolitik och intersexualitet

Trans är ett av våra högst prioriterade områden därför har vi tagit fram ett särskilt program för detta område. Se bilaga 1.

Familjebildning

Värdgraviditet

Värdgraviditet/surrogatmoderskap kan förenklat beskrivas som att en person är gravid med någon annans barn. Den som är gravid tar alltså emot ett befruktat ägg och efter födseln tar de tilltänkta föräldrarna hand om barnet.

Värdgraviditet är ingen enkel fråga.

En viktig förutsättning för värdgraviditet är att det sker på frivillig väg från värdmoderns sida.

HBT-liberaler vill att

  • Värdgraviditet ska tillåtas i Sverige under förutsättning att den genomförs utan ekonomisk ersättning, förutom rena kostnader som är förenade med graviditeten.
  • Det ska finnas klara regler och villkor för relationerna mellan den kvinna som föder, föräldrarna och barnet.
  • Barn tillkomna genom värdgraviditet ges rätt till sina föräldrar redan vid födelsen.

Ingen juridisk skillnad ska finnas mellan hbtq-personers och andras möjligheter att bli föräldrar. Möjligheten att få hjälp med att skaffa barn, exempelvis genom assisterad befruktning, adoption eller surrogatmödraskap/värdgraviditet ska vara öppen för alla.

Insemination, adoption och embryodonation

Samma regler ska gälla oavsett om inseminationen gjorts i Sverige på sjukhus eller utomlands eller i hemmet. Den födande kvinnans partner ska direkt bli barnets andra juridiska förälder. Idag måste partnern ansöka om att adoptera barnet vid insemination utomlands eller i hemmet. För de enskilda familjerna leder detta till ökad rättslig otrygghet.

Ett alternativ till insemination är fertilitetsbehandling med befruktat ägg vilket inte är tillåtet idag.

HBT-liberaler vill att

  • Alla landsting/regioner ska ha likvärdiga regler för insemination för lesbiska och båda kvinnorna ska kunna insemineras.
  • Inseminationsbehandling även ska kunna erbjudas på privata kliniker i Sverige
  • Samma regler ska gälla för alla föräldrar genom en könsneutral föräldraskapspresumtion
  • embryodonation tillåts.
  • Alla ska ha rätt att förfoga över eget genetiskt material som spermier, ägg och embryon

Äktenskap

Idag ges religiösa samfund rätt att genom myndighetsutövning teckna juridiskt bindande avtal, äktenskap. Samtidigt ges personer med vigselrätt inom religiösa samfund rätt att vägra att viga samkönade par. Rätten att vägra viga samkönade par finns inte för den som är borgerlig vigselförrättare.

Att ingå äktenskap är en juridisk handling som ska vara enhetlig och rättssäker och fri från diskriminering. En religiös eller borgerlig ceremoni som inte är juridiskt  bindande kan fortsatt hållas.

HBT-liberaler vill att

  • Myndighetsutövningen i samband med vigsel är enhetlig, rättssäker och fri från diskriminering.
  • Inrätta civiläktenskap.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Det hedersrelaterade våldet drabbar även hbtq-personer. Individer tvingas in i relationer, hotas, utsätts för våld och får i vissa fall betala med sitt liv. Allt detta för att upprätthålla en familjeheder som krockar med vårt sekulära och moderna samhälle.

HBT-liberaler vill att

  • Brott begångna med heder som motiv ska omfattas av straffskärpning
  • Det behövs skyddade boenden som även inkluderar män och manliga samkönade par
  • Riktlinjer måste tas fram så att skolan och sociala myndigheter har god kunskap för att lösa exempelvis skyddat boende för individer i nöd.
  • Kommuner ska erbjuda utbildning till anställda om hur offer för hedersförtryck upptäcks och bemöts

Asylsökande

Asylprocessen

Förföljelse eller välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck är enligt gällande lag skäl för asyl. Detta har varit viktigt för utsatta grupper, däribland hbtq-personer men den hårdnade asylpolitiken innebär en risk att personer i behov av uppehållstillstånd nekas detta.

HBT-liberaler vill att

  • Särskilt ömmande omständigheter ska återinföras i asyllagstiftningen
  • Hbtq-personer inte ska nekas asyl med motiveringen att de kan leva i sitt hemland om de inte visar sin sexuella läggning
  • En särskild utvärdering av praxisutvecklingen för asylsökande som hänvisar till könsrelaterad förföljelse.
  • Beviljande av asyl måste kunna ske baserat på kunskap om det aktuella landet
  • att insatser måste  göras för att stärka hbtq-kompetensen vid asylprövningen. Detta gäller handläggare, tolkar, domare och nämndemän.
  • hbtq-personer med skyddsbehov ska få permanent uppehållstillstånd

Asylmottagandet

Mottagandet av asylsökande måste ske på ett sätt som tydligt värnar hbt- personers lika rättigheter. De boendes trygghet måste säkerställas från första dagen att det från första dagen klargörs vilka lagar som gäller i Sverige. Hot eller kränkningar får aldrig accepteras. Lagbrott ska polisanmälas.

HBT-liberaler vill att

  • Säkerheten vid mottagandet av asylsökande hbtq-personer stärks
  • Frågor kring hbtq-rättigheter ska ingå i samhällsorienteringen för alla nyanlända
  • Tryggheten och säkerheten vid flyktingförläggningar måste kunna garanteras.

Regeringens hbt-strategi

Liberalerna och alliansregeringen presenterade i början av 2014 Sveriges första hbt-strategi. Syftet med strategin var att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. HBT-liberaler anser att strategin är bra men måste följas upp.

  • Att den framtagna strategin följs upp minst en gång under varje mandatperiod.

Offentligt finansierade verksamheter

Allmänt

Offentliga arbetsgivare har ett särskilt ansvar att motverka diskriminering av hbtq-personer. Personal måste få regelbunden utbildning och konkreta och praktiskt användbara handlingsplaner eller policys måste upprättas och följas upp. Även kommunernas och landstingens/regionernas arbetsgivar- och intresseorganisationer har ett ansvar för att motverka diskriminering.

HBT-liberaler vill att

  • Personal ska genomgå utbildning i hbtq-frågor.
  • Konkreta, tydliga och praktiskt användbara handlingsplaner eller policys ska upprättas och följas upp. Dessa ska omfatta både bemötandet gentemot de medborgare som nyttjar verksamheterna och gentemot de egna medarbetarna.
  • Relevanta styrdokument ska innehålla skrivningar om diskrimineringsgrunden sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
  • I all grundutbildning av till exempel lärare, socionomer och vårdpersonal ingår hbtq-kunskap
  • mötesplatser för unga ska också vara trygga för hbtq-personer

Skolan

Undersökningar om ungas psykiska hälsa visar att hbtq-personer i allmänhet och transpersoner i synnerhet har sämre hälsa än genomsnittet. Att slippa diskriminering och kränkningar i sin vardag är en förutsättning för att hbtq-personer ska må bättre. Om hbtq-personer som är föräldrar bemöts fördomsfullt på förskolor eller skolor så drabbar det även barnen. Skolpersonal ska ha god kunskap om hbtq-frågor och en öppen och tillåtande attityd mot hbtq-personer

HBT-liberaler vill att

  • Skolornas likabehandlingsarbete på ett tydligt sätt ska omfatta samtliga relevanta hbtq-frågor och tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt.
  • Läromedel och undervisning ska vara fria från fördomar vad gäller hbtq-personer.
  • Sexualundervisningen ska utvecklas så att frågor kring sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck finns med på ett tydligt sätt.
  • Elevhälsan och övrig personal i skolan har ett ansvar att fånga upp hbtq-personer som mår dåligt.
  • I hela utbildningsväsendet, från förskola till högskola, ska det finnas ett skydd mot diskriminerande behandling av elever och studerande. Skolan ska vara en trygg plats för alla elever och anställda.

Vård och omsorg

Kommuner och landsting/regioner har stor inverkan på våra liv vid ohälsa under hela livet. Både i vårdsituationer och på äldreboenden måste alla behandlas likvärdigt och på samma villkor över hela landet. Vård och omsorg bedrivs idag ofta i privat regi på uppdrag av kommuner, landsting/regioner. Samma krav på likabehandling måste gälla även för dessa.

Som äldre hbtq-person måste du kunna vara öppen med din sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck inom all typ av vård och omsorg.

HBT-liberaler vill att

  • Personal inom äldreomsorgen ska ha hbtq-kompetens. Både på boenden och inom hemtjänsten.
  • Det bör också finnas fler äldreboenden med hbtq-profil

Föreningar och andra organisationer helt eller delvis offentligt finansierade

Föreningslivet spelar en stor roll i många människors liv. Idrottsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser och spelar en viktig roll i många människors liv, särskilt för ungdomar. På många orter är idrotten en centralpunkt i lokalsamhället och idrotten är också en källa till gemenskap och personlig utveckling.

Gjorda kartläggningar visar att unga hbtq-personer deltar i idrottsföreningar i väsentligt lägre grad än andra i samma ålder. Könsnormer, grupptryck och föreställningar om hur en idrottare förväntas vara gör att många inte känner sig tillräckligt inkluderade i idrottslivet. För den enskilde kan det fortfarande år 2017 vara ett stort steg att vara öppen om sin sexuella läggning eller könsidentitet i idrottssammanhang.

För idrottsföreningar och andra föreningar och organisationer som får ta del av offentliga medel gäller att diskriminering av hbtq-personer inte får förekomma.

HBT-liberaler vill att

  • Idrottsrörelsen och övrigt föreningsliv ska vara en miljö där alla människor kan vara sig själva och bli respekterade för de individer de är.
  • Något aktivitetsstöd eller bidrag i någon form från stat, landsting/region eller kommun skall inte kunna betalas ut till föreningar som diskriminerar hbtq-personer.
  • Kommunala idrottsanläggningar ska ha transinkluderande omklädningsrum samt toaletter. Vid om- och nybyggnation ska detta vara ett krav.
  • Samarbeten mellan det civila samhället och de projekt som finns gällande inkludering av hbtq-personer i idrott/motions-sammanhang ska uppmuntras.

Kommunpolitik

HBT-liberaler vill att

  • sexuell läggning respektive könsidentitet och könsuttryck inkluderas i relevanta styr- och plandokument.
  • säkerställa att bemötande av och service till hbtq-personer förbättras inom all kommunal verksamhet.
  • kommunernas socialtjänst har beredskap att erbjuda hbtq-personer, oavsett kön och könsidentitet, som utsatts för våld eller hot om våld av närstående skyddat boende i enlighet med vad lagen kräver.
  • kommunerna medverkar till att fler särskilda verksamheter för hbtq-ungdomar och äldre hbtq-personer blir verklighet.
  • kommuner i kriterier för bidragsgivning till ideella organisationer har som krav att en organisation som tar emot kommunala bidrag ska motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsutryck.
  • blanketter som kommunen använder är könsneutrala och inte förutsätter att exempelvis två föräldrar är av olika kön.
  • alternativet ”annat” och/eller ”vill ej uppge” finns, som alternativ i enkäter som kommunen använder, där könsidentitet ska uppges.
  • transpersoner ges möjlighet för ombyte i en avskild och trygg miljö i relevanta verksamheter inom kommunen.
  • toaletter inom kommunal förvaltning, bolag och verksamheter omdefinieras efter funktion istället för kön eller är könsneutrala.

Hälsa

Hälsa allmänt

 

En rad studier både internationella och nationella pekar på att förekomsten av psykisk ohälsa är högre bland hbtq-personer än hos befolkningen i allmänhet, och att detta har samband med den särskilda utsatthet som följer av en minoritetsposition med risk för diskriminering och negativt bemötande.

En kartläggning från Socialstyrelsen visar att förekomsten av psykisk ohälsa i form av riskbruk och beroende, ångestsjukdomar och depressioner var högre bland personer i samkönade äktenskap än bland personer i olikkönade äktenskap. Kartläggningen visade på en högre dödlighet på grund av självmord och hiv/aids bland personer i samkönade äktenskap jämfört med personer i olikkönade äktenskap.

Transpersoners situation och behov måste uppmärksammas, så att inte hälso- och sjukvården förbiser de personer som har genomgått könsbekräftande vård och behandling och/eller ändrat juridisk könstillhörighet.

Sexuell hälsa ska ses som något positivt och ska vara så mycket mer än preventivt arbete mot sexuellt överförbara sjukdomar. Särskilt kvinnors och transpersoners sexualitet är generellt osynliggjord och behöver mer uppmärksamhet för att deras sexuella hälsa ska öka.

HBT-liberaler vill att

  • Folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården i sitt arbete beaktar hbtq-personers högre risk än andras för ohälsa.
  • Jämlik vård ska gälla på lika villkor i hela landet
  • Preventivt riktade insatser görs för att minska risken för ohälsa hos hbtq-personer
  • Särskilda insatser bör göras för att främja sexuell hälsa och att synliggöra hbtq-personers sexualitet.
  • Varje landsting/region ska ha ungdomsmottagning med kompetens att hjälpa och stödja unga hbtq-personer.
  • Diplomering eller motsvarande av vårdgivare och vårdgivares personal ska genomföras.
  • Forskningen kring hbtq-personers hälsa utökas

HIV

Folkhälsomyndigheten har slagit fast att överföringsrisken vid sexuella kontakter är minimal eller mycket låg för människor som lever med hiv och har välfungerande behandling. Därför behövs inte längre specialvillkor för hiv-positiva i smittskyddslagstiftningen. Reglerna för blodgivning och organdonation ska ta hänsyn till risken för spridning av hiv och vara utformade så att patientsäkerheten kommer främst och att det ska vara samma regler för alla, oavsett sexuell läggning eller kön.

HBT-liberaler vill att

  • Statliga riktade bidrag för insatser mot hivprevention ska höjas
  • PrEP (Pre-exposure Prophylaxis) erbjuds i alla landsting/regioner
  • Möjligheten att döma hiv-positiva till tvångsvård på i princip obestämd tid ska avskaffas.

Könsidentitet och könsbyte

HBT-liberaler vill

  • Att åldersgränsen för juridiskt könsbyte ändras till 15 års ålder utan vårdnadshavares samtycke och med vårdnadshavarens samtycke 6 år. Juridiskt könsbyte ska vara en administrativ åtgärd.
  • Att införandet av ett tredje kön bör utredas.
  • Att ingen åldersgräns för medicinsk könsbekräftande behandling fastställs utan att det är den medicinska expertisen som ska avgöra i samråd med patienten och, i förekommande fall, dennes vårdnadshavare.
  • Tillstånd till ingrepp i könsorganen och/eller avlägsnande av könskörtlarna ska utverkas på strikt medicinska grunder oavsett ålder.
  • Könsbekräftande vård som rikstäckande specialistvård ska omfattas av vårdgarantin, vilket inte är fallet för närvarande. Var du bor i landet ska inte påverka tillgången till vård. Existerande utredningsteam är få och överbelastade, vilket måste åtgärdas.

Intersexualitet

Barn som föds med atypiska könsmarkörer, intersexuella, förnekas ofta sin kroppsliga autonomi genom att undersökningar och i vissa fall könsstympningar utförs på dem i syfte att i enlighet med samhällets normer tilldela dem ett entydigt kön. Detta kan leda till svåra konsekvenser för individen såväl psykiskt, socialt som fysiologiskt.

HBT-liberaler vill att

  • Könskorrigering ska ej göras utan eget samtycke

Rättsväsende

Hatbrott

Personer som utsatts för brott på grund av eller relaterade till sin sexuella läggning eller könsidentitet eller sitt könsuttryck har specifika behov av stöd.

För att kunna bekämpa sådana brott, hatbrott, måste kunskapen om hatbrott inom hela rättskedjan stärkas. Offren måste våga anmäla och det förutsätter att hbtq-personer känner ett förtroende för rättsväsendet. För att kunna bygga upp ett sådant förtroende måste hela rättskedjan fungera när en hbtq-person som utsatts för hatbrott vänder sig till de rättsliga myndigheterna.

HBT-liberaler vill att

  • Hbtq-kompetens stärks inom hela rättsväsendet.
  • Inom rättsväsendet måste det vara särskilt kraftiga markeringar mot kränkande behandling och diskriminering.
  • Inom Domstolsverket måste både rättsskipningen och arbetsplatsen internt var fri från diskriminering av hbtq-personer.
  • Polisen fortsätter att stärka den nationella utredningskompetensen kring hatbrott
  • Lagen om hets mot folkgrupp också innefattar transpersoner
  • Hatbrott ska uppmärksammas i polisutbildningen

Kriminalvården

Kriminalvården måste ha konkreta och praktiska riktlinjer för att motarbeta diskriminering både bland personal och bland interner. Dessutom måste det finnas förebyggande arbete och ett säkerhetsmedvetande som gör att intagna hbtq-personer kan vara trygga på häkten och anstalter. Transpersoner är särskilt utsatta, då visitation och förvarstagande är uppdelat utifrån juridiskt kön.

HBT-liberaler vill att

  • Hbtq-kompetensen stärks inom kriminalvården

Kultur

Sverige har nått långt i arbetet för hbtq-personers rättigheter och mot den homofobi som finns i samhället. Det arbetet bör bevaras för eftervärlden, och kunskapen om hur individers liv och vardag gestaltats beroende på skilda livsvillkor beroende på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck behöver tas tillvara.

HBT-liberaler vill att

  • Ett hbtq-museum ska inrättas
  • Den svenska kulturpolitiken ska präglas av mångfald och beakta hbtq-personers livssituation.

Sexarbete

När sexarbete sker utifrån ett ekonomiskt, socialt, psykosocialt eller fysiskt tvång innehåller det en rad riskfaktorer som kan skada de inblandade parterna. Dagens sexköpslag kan bidra till stigmatisering, utsatthet och utanförskap för den som säljer sexuella tjänster. Särskilt utsatta är transpersoner.

HBT-liberaler anser

  • att sexköpslagen utreds för att motverka den sociala exkluderingen av dem som säljer sexuella tjänster.

Internationellt

Samtidigt som ett antal länder har en positiv utveckling avseende hbtq-personers rättigheter finns en oroande utveckling i många länder också i vårt närområde. De lagar som i många länder förbjuder opinionsbildning i hbtq-frågor, eller hindrar hbtq-organisationer att arbeta, utgör allvarliga inskränkningar i yttrandefriheten och föreningsfriheten. Allt detta visar att arbetet för hbtq-personers rättigheter måste vara en integrerad del av Sveriges arbete internationellt för mänskliga rättigheter i stort.

EU

Många  hbtq-personer inom EU är diskriminerade eller trakasserade på grund av sin sexuella läggning. Arbetet med att stärka EU:s diskrimineringsskydd för hbtq-personer måste utökas..

Den fria rörligheten inom EU måste gälla fullt ut också för samkönade par. De juridiska och sociala rättigheter som följer med äktenskapet ska inte berövas medborgare i EU vid en flytt till ett annat EU-land.

HBT-liberaler vill att

  • EU:s diskrimineringsskydd för hbtq-personer förstärks
  • Sverige agerar för att hela EU:s arbetsmarknad ska omfattas av skydd mot diskriminering med hänvisning till sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
  • Sverige fortsätter att arbeta på europeisk nivå för gemensamma asylregler för att stärka hbtq-personer
  • Samkönade par inbegrips i all relevant EU-lagstiftning.
  • Läget för de mänskliga rättigheterna i ett ansökarland måste självklart också prövas utifrån respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter, till exempel rätten att bestämma över sitt privatliv och rätten att få sin familj erkänd.
  • Sverige skall verka för att EU skall ha större möjlighet att utdela sanktioner mot de länder som diskriminerar hbtq-personer.
  • EU utarbetar en övergripande handlingsplan som garanterar mänskliga rättigheter för hbtq-personer

Internationellt övrigt

Sverige är ett av de länder som tydligast lyfter fram hbtq-personers rättigheter i utrikespolitiken och det internationella biståndet. Hbtq-frågor ska vara en prioriterad del av demokratibiståndet. För att biståndet ska få rätt effekt är det viktigt att de avsatta medlen används på ett sätt som är väl förankrat i hbtq-rörelsen lokalt i de berörda länderna.

HBT-liberaler vill att

  • Hbtq-frågor ska vara en prioriterad del av demokratibiståndet med fokus på att påverka mottagarlandet att uppfylla FN:s deklaration gällande mänskliga rättigheter.
  • En del av arbetet ska vara att stödja hbtq-organisationer i aktuellt land
  • Staten kan uppmuntra svenska företag med internationell verksamhet att vara lokala föredömen i länder där fördomarna är starka och diskrimineringen utbredd och på så sätt bidra till attitydförändringar gentemot hbtq-personer

Transpolitiskt program

 Fri- och rättigheter i framtidens Sverige

Detta program behandlar rättigheter för individer som på grunder av kroppslig, identitetsmässig eller uttrycksmässig grund inte tillhör en tvåkönsnorm. I begreppet inkluderas transpersoner, intersexuella, icke-binära och andra individer.

Barn och familj

Ett könsöverskridande beteende visar sig inte sällan redan i 3-4-årsåldern, även om det även kan inträffa betydligt senare i livet. En intersexualism kan upptäckas vid födseln, under puberteten eller senare i livet. Det varierar. Det är viktigt att alla individer, även barn och ungdomar tas på allvar, får möjlighet att uttrycka sig, känna trygghet och ha möjlighet till samma fria utveckling samt möjligheter att leka och vara sig själva som alla andra barn. Detta gäller såväl i hem och skola som i övriga samhället.

För att kunna hantera en situation där en familjemedlem kommer ut, är det viktigt att familjen får stöd och hjälp till kunskapsinhämtning för att garantera ett bra mående och en hållbar situation för samtliga parter. Det skapar trygghet, möjlighet till positiva erfarenheter och ökad livskvalitet för samtliga berörda. Kompetent stöd till såväl den berörda individen som för närstående ska erbjudas av samhället.

Då våld och övergrepp inom familjen och i nära relationer, samt i samband med dejtande är mycket vanligt för gruppen,  är det viktigt att resurser finns hos samhället för att hantera denna problematik. Särskild hänsyn bör tas till utsatthet på grund av kön, identitet och uttryck i sådana fall. Även stöd riktat mot närstående i fall där individ utsatts för hatbrott eller dylikt ska finnas att tillgå vid behov.

Alla former av barnalstringsförbud rörande gruppen måste upphävas och det ska vara en rättighet för transpersoner precis som för alla andra samhällsmedborgare att kunna bilda familj och bli föräldrar. För att möjliggöra detta måste lagstiftning rörande sparande av könsceller, adoption, närståendeadoption, värdmödraskap och assisterad befruktning förändras på ett sådant vis att alla möjligheter som står till buds att bilda en familj finns.

Ingen människa ska behöva skilja sig, bodela eller utsättas för annan bestraffning för att få rätten att genomföra en fullständig eller partiell transition.

Utländsk medborgare

I åtföljd med riktlinjer etablerade av den Europeiska Unionen bör hot mot individ på grund av könsidentitet och könuttryck utgöra fullgott skäl för asyl och åtföljande uppehållstillstånd i Sverige. Ingen utvisning ska kunna ske av utländsk medborgare som riskerar skada i annat aktuellt land på grund av könsidentitet eller könsuttryck.

Betyg, skola och arbetsmarknad

Samtlig personal på samtliga nivåer inom utbildningsväsendet ska vara medveten om och ha skyldighet att utbilda på ett evidensbaserat och fördomsfritt vis om vad överskridande identitet och uttryck betyder och hur det påverkar individen. Det är viktigt att full acceptans, stöd och en miljö fri från hot, våld, diskriminering och kränkningar är en verklighet. Information om gruppen ska ges och finnas tillgänglig genomgripande på alla nivåer inom utbildningsväsendet. En relevant historieskrivning samt kunskapsförmedling som är inkluderande ska vara obligatorisk inom utbildningsväsendet. Osynliggörande måste upphöra. Identitetsskapandet är oerhört viktigt för de berörda grupperna som under lång tid blivit fråntagna möjligheter att identifiera sig med och relatera till personer och händelser i världshistorien som inkluderar en för gruppen positiv roll och beskrivning. En förändring är absolut nödvändig.

Det är viktigt att exempelvis idrottslektioner, ombytessituationer, toalett- och boendesituationer och dylikt inrättas på ett sådant vis att individens behov av säkerhet, integritet och möjligheter att delta utan att känna obehag stärks. I sex- och samlevnadsundervisningen är det viktigt att utbildningen är relevant även utifrån gruppens perspektiv och behov.

Betyg, diplom, utlåtanden och intyg som ges inom utbildningsväsendets samtliga nivåer samt inom näringslivsrelaterad eller privat utbildning ska kunna utges i valt kön. Detta är viktigt för att tillgodose behoven för samtliga transidentifierade och inte enbart för transsexuella som genomgår fullständig könsbekräftande vård. Ett sådant utfärdande bör göras utifrån en överenskommelse om vad som anses mest rimligt utifrån rådande individuell situation även om angivna personuppgifter måste vara juridiskt korrekta vid utskriftstillfället.

Dokument ska även vid begäran självklart uppdateras för att matcha ändrat namn, personnummer och eventuellt kön.

På samma vis är det självklart att även betyg, meritförteckning, yrkesbevis, legitimation och annat intyg ska kunna utges samt uppdateras även inom yrkeslivet på samtliga nivåer.

Där ingen möjlighet finns att uppdatera ovanstående dokumentation då exempelvis skola eller arbetsplats lagts ner, genomgått organisatoriska förändringar, blivit uppköpta eller motsvarande tillkommer det stat, kommun och landsting att möjliggöra sådan justering på ett lämpligt vis så tillvida att person som ändrat personuppgifter eller kön ska kunna på ett säkert och tryggt vis i alla lägen styrka sina erfarenheter från såväl skola som arbete.

Alla former av diskriminering och annan särbehandling på arbetsmarknaden måste upphöra. Lagstiftningen bör uppdateras för att ge optimalt skydd på samma nivå som för alla andra medborgare.

Ingen person ska kunna sägas upp, nekas anställning eller hindras i sin yrkesutövning på grund av könsidentitet och/eller könsuttryck. Inte heller ska exempelvis lönesättning eller annan relevant situation påverkas.

Det är HBT-liberalers övertygelse att arbetsgivare vinner på att stärka alla individers situation på arbetsplatsen och även möjliggöra förmåner, försäkringar och annat som kan ses som relevant för gruppen. Vi uppmuntrar därför uppgörelser kring detta hos arbetsgivare samt mellan arbetsmarknadens parter.

Det är en självklarhet att i utbildnings- eller arbetssituationer ska det finnas könsneutrala toaletter och badrum eller allra minst ha tillgång till möjlighet att byta om, duscha eller gå på toaletten i en avskild miljö där den personliga integriteten och säkerheten inte riskeras. Det är även fullt rimligt att könsneutrala offentliga toaletter ska finnas att tillgå utan större problematik, då detta minskar risken för hatbrott och hotfulla situationer.

All information om personuppgifter som sparas i skola, yrkesliv, hos myndigheter och inom vården ska vara skyddad och kunna hanteras på sådant vis att en persons historia inte ifrågasätts, avslöjas eller på annat vis komprometteras. Det är viktigt att individen kan känna sig trygg med att förtroenden inte bryts, samt att information rörande inte minst könskorrigering inte faller i fel händer.

En person som står i begrepp att genomföra transition eller av annan anledning behöver tillgång till vård eller psykologkontakt ska kunna få tillgång till detta på samma vis som andra grupper får tillgång till riktade insatser på grund av vårdbehov av andra skäl. Sådant behov ska inte vara skäl för uppsägning, nekad anställning eller annan bestraffning, varken ekonomiskt eller organisatoriskt.

Tredje kön, annat kön eller inget kön

Ett tredje kön, annan likvärdig eller bättre lösning som innebär en större frihet till egen identifikation och definition samt minskar utanförskapet är en realistisk möjlighet som även blivit verklighet i ett flertal länder idag. Det får anses rimligt att en liknande lösning för den som själv vill definiera sig utanför de idag existerande könen också ska kunna bli verklighet i Sverige.

Idag finns inget behov av att i samband med utfärdande av pass eller identitetshandling begåva dessa med könsmarkör (idag M och F/K beroende på kön). Flera länder har valt att slopa sådan könsmarkör idag. Könsmarkör ska inte längre vara ett krav samt allra helst slopas helt i av Sverige utfärdat pass eller identitetshandling. Detta gäller även yrkeslegitimation samt annan identifikationshandling som används på olika platser i samhället.

Då Sverige inom en relativt snar framtid står inför behovet att uppdatera systemet för tilldelning av personnummer finns alla möjligheter att frångå en markör för kön inbakad i numrets sista siffror. Ett sådant frångående skulle vara en stor administrativ vinst för samhället då nya personnummer på grund av transitionsprocesser och nya tilldelade juridiska könsmarkörer inte behöver innebära byte även av personnummer. Journalföring, skattefrågor och annan relevant datainsamling rörande individer som ändrar könstillhörighet skulle underlättas, liksom möjligheten att införa ett eventuellt tredje eller annat kön juridiskt.

Även administrativa kostnader för banker, försäkringsbolag och många andra verksamheter skulle minimeras om könsmarkören i personnumren avskaffades och istället ersattes av eventuell könsmarkör endast vid behov i respektive system och aktuell verksamhet. System som byggts upp kring denna grundläggande arkitektur och princip finns i andra länder idag.

Det ska vara en självklarhet att en person som upplever sig behöva vård också ska få tillgång till sådan vård även om personen i fråga inte har för avsikt att genomföra en fullständig fysisk behandling. Kroppslig autonomi och självbestämmande rörande behovet av vård är en okränkbar princip i alla sammanhang.

Vård och omsorg

Det finns en stor grupp yngre och äldre som idag osynliggörs eller glöms bort i vård och omsorg samt relevant forskning. Därför är det viktigt att vård och omsorg om såväl barn som äldre tar hänsyn till dessa grupper som till stor del kommer synas växa i framtiden i och med att samhället förändras och fler vågar leva öppet i rätt identitet eller med ett annat könsuttryck än det som idag förväntas.

Det finns all anledning förutsätta att ökad forskning och kunskapsinhämtning samt utbildning rörande inte minst äldre och deras behov är högst nödvändig samt att sådan kunskapsinhämtning och analys har varit tämligen eftersatt.

Det är fullt rimligt att exempelvis reversibel behandling med hormoner påbörjas i ett så tidigt stadium som möjligt då en individ i behov av korrigering väl når puberteten. Det finns i vissa fall medicinska och kirurigiska skäl att avvakta något med sådan behandling på grund av behov kopplade till tillväxt av organ som används för att skapa fungerande genitalier. Detta gäller inte minst för man-till-kvinna-transsexuella individer. I de fallen bör läkare avgöra när behandling bör sättas in. Att tvinga personer som mår mycket dåligt och lever under en oerhörd press under tonåren att avvakta alla former av behandling till dess myndighetsåldern inträder är skadligt, riskerar sluta i suicid, samt leder inte minst i mycket hög grad till irreversibla kroppsförändringar på grund av tilltagande produktion av könshormoner som kan komma att bli mycket svåra och riskfyllda att behandla i efterhand.

Ingen person som påbörjar sådan behandling kommer i vilket fall att inleda denna utan att till den dagen ha genomgått ofta fleråriga psykologiska och psykiatriska bedömningar för att säkerställa att personen inte gör något hen kommer att ångra. Risken för ångerfall är därmed tämligen låg och i proportion till det kraftigt minskade mänskliga lidandet och suicidtalet som tidig behandling medför är detta den rimliga vägen att gå.

Det är en självklarhet att individer ska respekteras genom hela vårdkedjan samt att exempelvis tilltal och journalföring görs på ett respektfullt vis.

Det är inte rimligt att den person som genomgår en utredning hänvisas till med ett namn eller ett pronomen som känns obekvämt för den enskilda. Det är inte rimligt att en person ska behöva genomleva ett real life test eller dylikt för att få rätten att genomgå behandling eller byta identitet. Det är kränkande, utsätter människor för risker samt tenderar att öka risken för diskriminering i skola och yrkesliv.

Vård som är relevant för vårdtagaren ska också tillgängliggöras utifrån teknisk och medicinsk kompetens. Det vore lämpligt om vården kunde standardiseras över landet samt innebära en kvalitetssäkrad vårdkedja där patientens bästa tas tillvara och vården anpassas efter individens behov. Finns behov av att anpassa exempelvis behandling för hårborttagning, så ska det också göras. Finns behov av feminiserande behandling av ansikte eller annan avancerad specialistvård, så ska den vården finnas tillgänglig. Behovet av utbildade sexologer med transkompetens är också stort och idag finns endast mycket liten sådan kompetens inom landets gränser. Transkompetent gynekologisk och endokrinologisk kompetens är också mycket eftersatt. Det finns ett stort behov av tillgång till binders för att hålla inne bröstutväxt i väntan på bröstreducerande kirurgier samt för genitala proteser i de fall det är applicerbart för individen i fråga. Dessa behov ska naturligtvis tillgodoses på samma vis som andra patientgruppers behov av proteser och andra material.

Journalföringen måste ovillkorligen utformas på så vis att exempelvis uppgifter om korrigering eller annan information inte slentrianmässigt avslöjas inför exempelvis vårdgivare som inte har särskilt behov av att denna information kommer dem till del. Så är inte fallet idag, då journalsystem är tämligen osäkra, innehåller obefintliga spärrmöjligheter och journalskrivning sker mycket slentrianmässigt. Möjligheten att skydda uppgifter för obehörig personal i dagens svenska journalsystem är bristfällig. Detta kan leda till ren fara eller obehag för vårdtagaren. Risken för felbehandling på grund av fördomar och diskriminering är högre än risken för felbehandling på grund av att delar av journaler inte är tillgängliga för hela vårdapparaten.

Naturligtvis måste även placering i flerpersonssalar på exempelvis sjukhus och institution möta behov och integritet, samt medicinering och annan specifik vård måste fungera oklanderligt. Det är inte heller ovanligt att individer nekas vård eller riskerar sämre bemötande och vårdinsatser på grund av fördomar och ovilja att behandla dem. Eller att de tvingas redogöra för sina erfarenheter, beskriva sina underliv eller på annat vis gå i svaromål eller för den delen utbilda vårdpersonal och andra inom myndigheter och institutioner.

Bättre uppföljning och eftervård krävs, liksom det finns ett behov av bättre och mer utförlig information kring vad en patient kan förvänta sig av respektive behandling och kirurgiskt ingrepp. Möjligheten att bedöma risker och potentiella livsförbättrande resultat måste öka och kunskapen om eventuella komplikationer, hur man känner igen dem och vad man kan göra åt dem måste också förbättras. Långtida uppföljning av psykiskt och känslomässigt mående samt fysiologisk hälsa är idag eftersatt och måste förbättras i mycket hög omfattning.

Det finns anledning att misstänka en förhöjd prevalens kring exempelvis neuropsykatriska variationer inom gruppen. Av olika, dock sällan vidare väl utforskade, skäl är problematik rörande aspergers syndrom, autism, add, adhd, bipolaritet, mer vanligt förekommande än i den allmäna befolkningen. Detta måste vård, myndigheter och andra samhällsaktörer ha en ökad förståelse och beredskap för att kunna hantera. Detta påverkar säkerligen behovet av insatser relaterade till psykisk ohälsa, ökat riskbeteende, social utslagning samt suicidrisk. Det ligger i samhällets intresse att minimera dessa risker till följd av en kombinerad och långvarig problematik så långt det är möjligt.

Risken för drog- eller alkoholberoende är högre inom gruppen såsom varandes en förmodad reaktion på neuropsykiatriska variationer, diskriminering, utanförskap, social utslagning, depression och ångest.

Social utslagning, dålig självkänsla och höga arbetslöshetssiffror leder även till ökad prevalens av sexförsäljning samt hemlöshet inom gruppen. Detta är i sig en riskfaktor i relation till sexuellt våld, hatbrott, hot om våld samt ökad utsatthet för sexuellt överförbara sjukdomar. Även detta måste tas på allvar av samhället och inom vården.

Patologiseringen av transpersoner måste strykas ur svenska vårdmanualer och vårdkriterier. Istället bör diagnosticering beslutas vara en fråga om självdiagnosticering med hjälp från behörig vårdpersonal för att utesluta annan orsak till begäran om korrigering. Istället för en patologisering bör exempelvis transsexualism, intersexualism, intergenderism och andra relevanta tillstånd placeras under avsnitt i vårdmanualer som berör somatiska (kroppsliga) tillstånd med starkt vårdbehov och rätten till vård ska garanteras i lag samt utföras på det allmännas bekostnad såsom redan i viss mån sker idag för delar av gruppen.

Särskilda utrednings- och behandlingsteam med relevant och multidisciplinär specialistkompetens ska inrättas i samtliga län, men kan vid behov klassas som rikssjukvård för att garantera jämn kvalitet och tillgång. Särskilda specialistteam med uppgift för att hjälpa barn och ungdomar ska inrättas på länsnivå med samma höga krav som för vuxna patienter. Utformningen av dessa team bör kunna lämnas åt exempelvis  Socialstyrelsen att utvärdera och genomföra.

Det är fullständigt orimligt att intersexuella i behov av vård inte beaktas utifrån detta och i vissa fall behandlas med könshormoner som strider mot den egna identiteten för att säkerställa individens behov av vård. Detta är fråga om en kroppsbestraffning och ett omyndigförklarande av individen utifrån förlegade skäl som får anses vara synnerligen besvärande i en rättsstat. Individens egen uppfattning och behov ska alltid beaktas.

Såvida ingrepp inte anses vara absolut nödvändiga för individens hälsa ska inga ingrepp göras i barns genitalier och reproduktiva organ på grund av intersexuella tillstånd innan den dagen då barnet själv beslutar vad som ska ske och varför. I de flesta fall behöver inga ingrepp göras för att personen ska kunna leva ett normalt liv, sköta kroppsliga funktioner, hygien och liknande. Det är fullt rimligt att kräva att barnet själv får en chans att bestämma vilket kön hen tillhör och vad som eventuellt bör eller inte bör göras i form av behandling och kirurgi.

Kriminalvården och polisiär verksamhet

Inom kriminalvården idag finns stora brister kring bemötande och allmän situation. Detta kan handla om boende, tilldelning av persedlar, tillgång till hormonell behandling, möjlighet att sköta eftervård efter operationer och dylikt. Dessa problem bör efterforskas och åtgärdas.

Inom polisen finns det på riksnivå kunskapsluckor rörande våld, hot, diskriminering och hatbrott riktade mot denna grupp. Så är även fallet rörande hedersproblematik och våld i nära relationer. Här finns ett enormt utbildningsbehov som bör mättas så snart som möjligt.

Polisiära enheter som arbetar med hatbrott, hedersvåld, våld i nära relationer och dylikt bör finnas i varje större tätort samt åtminstone i varje län. Dessa grupper kan med fördel åläggas ansvar för vidareutbildning av kollegor, samt hantering av utredningar för att säkerställa en seriös behandling av dessa fall.

Även inom domstolsväsendet måste brott tas betydligt mycket mer på allvar. Landets åklagare, domare och även nämndemän behöver en omfattande kompetenshöjning, vilket förstås innebär ökade satsningar på utbildning även inom juridiken och inom den politiska sektorn.

Hatbrott, diskriminering, hot, våld, kränkande behandling samt suicid

Idag vet vi att utsatthet baserad på homo- och transfobiska grunder är mycket vanligt. Detta gäller såväl fysiska som verbala och sexuella övergrepp av åtskilliga slag.

Lagrummet gällande hatbrott, diskriminering, våld, sexuellt våld och annan kränkande särbehandling av alla slag måste skyndsamt uppdateras för att inkludera samtliga grupper som hotas av hatbrott, våld och hot.

Det är mycket viktigt att personal på samtliga myndigheter, institutioner, kommuner, landsting med mera ges utbildning rörande gruppen.

Det är HBT-liberalers åsikt att organisationer som innehar statens förtroende och uppdrag att dokumentera, följa upp och föreslå åtgärder kring dåligt mående, hälsorelaterade frågor samt suicid ska ha skyldighet att även inkludera gruppen i denna statistik och påföljande åtgärdsplaner.

Juridik kring namn, korrigering och självbestämmande

Var individ som anses kunna ta egna välövertänkta beslut ska kunna byta, lägga till eller frånsäga sig namn som givits vid födseln eller senare tillfälle.

Detta gäller även i de fall detta anses lämpligt för person som inte uppnått myndig ålder. Beslutet är individens utan inflytande från förälder eller annan målsman.

 

Det ska gå att ändra sin juridiska könstillhörighet genom anmälan till Skatteverket.

HBT-liberalers krav

 Arbetsliv

  • att sammanställa kunskap om transpersoners situation på arbetsmarknaden.
  • att det statliga stödet till civila samhället/antidiskrimineringsbyråerna utökas i syfte att hjälpa enskilda att pröva diskrimineringslagen och driva fler ärenden.
  • att göra en kartläggning av arbetet med aktiva åtgärder och sammanställa goda exempel som kan användas som rådgivning för arbetsgivare
  • att säkerställa att statliga arbetsgivares rekryteringsverktyg inkluderar icke-binära personer.
  • att säkerställa att Arbetsförmedlingens samtliga system fungerar för personer som bytt juridiskt kön, inklusive bland annat kundundersökningar.

 

Transpersoner i statistiken

  • att ta fram riktlinjer för hur statliga myndigheter kan inkludera icke-binära personer i enkäter och undersökningar samt för hur icke-binära ska inkluderas i könsuppdelad statistik.

 

Bemötande från myndigheter

  • att folkbokförda personer i Sverige som erhållit nytt personnummer inte ska bli en ny person i juridisk bemärkelse vid kontakt med myndigheter och den privata sektorn. En person med ändrat personnummer ska på egen begäran ses som personen med tidigare personnummer, och har även rätt att få uppgifter överflyttade till det nya personnumret.
  • att en utredning bör tillsättas om hur ett tredje juridiskt könsalternativ, alternativt slopande av juridiskt kön kan införas i Sverige.
  • att gradvis ta bort könsmarkören helt ur personnummer, med möjlighet att registrera juridiskt kön på annat sätt.
  • att könsmarkör av säkerhetsskäl inte längre är ett krav samt allra helst slopas helt i av Sverige utfärdat pass eller identitetshandling. Detta gäller även yrkeslegitimation samt annan identifikationshandling som används på olika platser i samhället.

 

Betyg för personer som ändrat juridiskt kön

  • att personer som erhållit nytt personnummer ska få ut ett examensbevis i original. Av det nya examensbeviset ska datum för utfärdad examen framgå. Examensbeviset vidimeras av utsedd lämplig person inom verksamheten.
  • att en nationell betygsdatabas för grundskolan införs.
  • att en central myndighet utfärdar betyg och intyg i original.

 

Psykisk hälsa

  • att genomföra en utbildningssatsning till relevanta målgrupper om transpersoners och personer med intersexvariations särskilda villkor.
  • att skapa trygga mötesplatser för transpersoner
  • att integrera ett tydligt transperspektiv i ANDT-arbetet
  • att kunskap om transpersoners och personer med intersexvariations villkor ska ingå i kursplanerna på högskoleutbildningar för folkhälsovetare.
  • att kommunerna skall redogöra för hur de tänker arbeta med att främja den psykiska hälsan och förebygga psykisk ohälsa hos gruppen transpersoner i de länsvisa planerna.
  • att stödja kommuner i arbetet med de länsvisa planerna.
  • att ta fram ny kunskap om vilka faktorer som förhindrar suicid hos transpersoner. Kartläggning av internationell forskning kring suicidprevention med fokus på hbt-personer. Uppdraget inkluderar informationsspridning.
  • att regelbundet följa hälsan i gruppen transpersoner. Uppdraget bör genomföras i samverkan med berörda myndigheter, målgrupper och andra relevanta aktörer.

 

Bemötande inom hälso- och sjukvård

  • att kunskap om transpersoners villkor och villkor för personer med intersexvariation ska ingå i kursplanerna på högskoleutbildningar för människovårdande yrken.
  • att genomföra en utbildningssatsning om transpersoners och personer med intersexvariations särskilda villkor. Målgruppen ska vara vård- och omsorgspersonal med särskilt fokus på personal verksamma inom allmän vård (vårdcentraler), vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, LSS-verksamheter, äldreomsorg, mödravård, barnavård, förlossningsvård, samt verksamma gynekologer, androloger och endokrinologer. Även berörd personal på IVO bör inkluderas i utbildningssatsningen.
  • att ta fram ett meddelandeblad om vad som gäller för att skriva remiss till könsutredning.
  • att göra en genomlysning av journalsystem i Sverige för att gravida med manligt personnummer ska ha samma patientsäkerhet som gravida med kvinnligt personnummer.
  • att nya system för till exempel journalföring inom sjukvården som tas fram ska vara kompatibla med alla personnummer.

 

Könsbekräftande vård

  • att implementera ett standardiserat vårdförlopp av hela eller delar av den könsbekräftande vården. Detta ska inkludera möjligheten till fertilitetsbevarande insatser.
  • att göra den könsbekräftande vården mer jämlik över landet och säkra tillgång till vård för alla som har behov av den oavsett till exempel ålder och könsidentitet .
  • att informera alla landsting om att möjligheten att söka vård i andra landsting i enlighet med patientlagen gäller också för den könsbekräftande vården.
  • att utreda möjligheten om förskrivning av hormoner till personer som redan genomgått utredning kan utlokaliseras till andra vårdgivare inom primärvården för att avlasta teamen.
  • att förutsättningslöst utreda frågan om lagstiftning eller andra åtgärder gällande kirurgiska och andra ingrepp på personer som föds med intersexvariationer.
  • att säkra patientens rätt till information om den egna medicinska historien.
  • att ta fram ett kunskapsstöd för vården av personer som föds med intersexvariationer.

 

Fritid

  • att utfärda rekommendationer vid nybyggnad och ombyggnad av badhus och omklädningsrum
  • att göra de idrottspolitiska målen trans/intersexinkluderande.

 

Levnadsvillkor

  • att inkludera personer med intersexvariationer i diskrimineringslagen, straffskärpningsregeln och hetslagstiftningen.
  • att införa grundlagsskydd mot diskriminering på grund av könsidentitet/könsuttryck.
  • att säkerställa att kunskap om hbt-/ trans- /intersexvariationer ingår i alla relevanta utbildningar på Högskolan.
  • att arbetet med uppföljningen av de jämställdhetspolitiska målen blir trans/intersexinkluderande – liksom det internationella arbetet för jämställdhet.
  • att se över situationen för familjer där en eller flera föräldrar är transpersoner, samt till familjer med barn med transidentitet.
  • att det i arbetet med att tillämpa barnkonventionen i Sverige finns ett tydligt trans- och intersexperspektiv.
  • att genomföra en totalöversyn av föräldrabalken i syfte att göra den könsneutral.
  • att följa upp implementeringen av att socialtjänsten har ett transperspektiv (SoC har genomförd en förstudie och fått ett uppdrag 2017 att ta fram ett kunskapsstöd)
  • att kartlägga problem som transpersoner upplever i samband med resor (även kollektivtrafik)
  • att utvärdera kvaliteten av prövningarna av hbt-personers asylansökningar, samt effekten av genomförda utbildningssatsningar
  • att förändra utformningen av LMA-korten så att kön inte framgår
  • att registrera asylsökandes könstillhörighet baserat på självidentifikation
  • att hbt-certifiera asylboenden för hbt-personer
  • att ingen utvisning ska kunna ske av utländsk medborgare som riskerar skada i annat aktuellt land på grund av könsidentitet eller könsuttryck.
  • att Polisen genomför en intern kompetenshöjning med transperspektiv gällande hatbrott, hedersrelaterade brott och våld i nära relationer.

Familjebildning

  • att sparande av könsceller, adoption, närståendeadoption, värdmödraskap och assisterad befruktning förändras på ett sådant vis att individer får alla möjligheter som står till buds att bilda en familj.

 

Könstillhörighet

  • att åldersgränsen för juridisk könskorrigering utan vårdnadshavares samtycke skall vara 15 år
  • att åldersgränsen för juridisk könskorrigering med vårdnadshavares samtycke skall vara 6 år
  • att ingrepp i könsorganen och/eller avlägsnande av könskörtlarna skall utverkas på strikt medicinska grunder oavsett ålder